Obligationer

En obligation är kort och enkelt förklarat ett lån. Om du köper en obligation lånar du i praktiken ut pengar till den som gett ut obligationen. I gengäld får du en ränta som betalas ut till exempel kvartals- eller årsvis. Tidsperioden som pengarna lånas ut, det vill säga obligationens giltighetstid, kallas för löptid.

Den som utfärdar en obligation kallas för emittent och kan vara t.ex. staten, banker, kommuner och företag.

Olika typer av obligationer

Statsobligationer

Den säkraste formen av obligationer då staten är låntagare. En statsobligation har vanligtvis en löptid på 2-15 år.

Då löptiden är lång och säkerheten är hög så är räntan/avkastningen låg (p.g.a. den låga risken).

Företagsobligationer

Innebär att det är ett företag som ger ut obligationer när banken inte räcker till. Har en högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.

Premieobligationer

En typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott som sedan lottas ut bland innehavarna.

Skillnaden mellan aktier och obligationer

En aktie klassas som eget kapital och en obligation som en skuld.

När du köper aktier blir du delägare i ett företag medan om du köper obligationer agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod.

Om du är aktieägare får du ta del av bolagets vinst och utdelning samt kursuppgång (förhoppningsvis). Dessutom har du rösträtt.

En obligation ökar inte i värde och ger dig ingen del av företagets vinster, utan du får en förutbestämd ränta varje år. En fördel med obligationer är att du, vid ett bolags eventuella konkurs, får betalt före aktieägarna. Därav brukar man säga att risken för obligationer är lägre än aktier.

Vilka risker finns med obligationer?

Även fast obligationer generellt har en lägre risk än många andra typer av investeringar så finns det ett par risker man bör vara medveten om.

Kreditrisk

Innebär att det finns en risk att den du lånar ut pengar till inte kan betala tillbaka. Om det gäller en statsobligation behöver man inte oroa sig, men om det gäller t.ex. en företagsobligation är risken högre.

Ränterisk

Risk för att räntan går upp när du redan har en placering till en låg ränta. När räntorna stiger faller obligationskurserna och vice versa. Alla obligationer har en ränterisk, men om du behåller obligationen hela löptiden så vet du från början vilken avkastning du kommer att få på din investering.

För- och nackdelar med obligationer

Fördelar

• Det är en säker investering – En statsobligation är helt säker då det är staten som är säkerheten. Men även andra typer av obligationer är relativt säkra.
• Pengarna är inte bundna – Obligationen kan, om den är marknadsnoterad, alltid säljas till någon annan.
• Högre prioritet än aktieägarna – Du som obligationsägare får betalt före aktieägarna vid ett bolags eventuella konkurs.
• Du vet vad du har och vad du får – De pengar du investerar när du köper en obligation får du tillbaka när den förfaller efter löptidens slut. Du vet alltså exakt hur stor avkastningen kommer att bli.

Nackdelar

• Låg avkastning – Då risken är låg så blir även avkastningen det
• Kan minska i värde – Om du vill sälja obligationen innan den löpt ut finns det en risk att det görs till ett lägre värde än den köptes till. Du är därför inte garanterad att få tillbaka samma belopp om du säljer innan förfallodagen.